16 februari 2017

Jag har länge försökt förlåta och glömma men jag är fortfarande fast med mina egna tankar och funderingar. Nu slänger jag ut mina tankar och min förlåtelse i cybervärlden i hopp om att det kommer landa hos någon av alla de människor jag skriver till. Mina tankar går tillbaka i tiden ungefär sex år då jag fick mitt hjärta krossat. Någonstans där började jag ställa till det för mig själv och för andra under flera års tid. Jag har insett att på grund av att jag var sårad så sårade jag även andra personer som kom i min väg. Jag gjorde misstag, jag gjorde bort mig, jag gjorde många fel. Det var många saker jag ångrar att jag gjorde men även många saker jag ångrar att jag inte gjorde eller sa.
 
Händelser, situationer, konversationer kan fortfarande spelas upp som i en slags filmscen för mig själv. Ibland skulle jag bara vilja trycka på radera men oftast vill jag spola tillbaka och göra annorlunda. Jag har skrivit meddelanden med förklaringar och förlåtelse till personer men som jag aldrig har skickat. Jag har idag insett att det bara finns en person som ska få min förlåtelse. Det är jag själv.
 
Även att mycket av det som har hänt är som en kniv i min själ när jag tänker på det vet jag också att allt som hände där och då var av en anledning. Hade jag inte varit med om saker och gjort saker då, kanske jag hade gjort det nu. Jag vill ändå skriva ett förlåt och be om en acceptans och förståelse till de personer som kom i min väg när jag var som mest förvirrad och heartbroken. De flesta finns inte i mitt liv längre, åtminstone inte fysiskt eftersom de har gått vidare och lever sina liv nu. Men i mitt huvud och hjärta finns alltid de människorna kvar och det kanske är dit jag skickar detta meddelandet, bara för att läka mig själv. Förlåt för de val jag gjorde där och då men det var endast mitt krossade hjärta som styrde. Just då kunde jag inte se att de val jag gjorde endast skulle göra det värre för mig själv. Just då kunde jag inte se att jag än idag skulle sitta och tänka på de valen jag gjorde då. 
 
Förlåt till dig, förlåt till mig. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback